Idag skulle min älskade farmor ha fyllt 106 år, som jag saknar henne. Jag vet, alla har vi kanske världens bästa farmor men jag hade verkligen det. Hoppas mina barnbarn också tänker så om mig när jag inte finns kvar längre i livet.
![]() |
Farmor och jag på min konfirmation |
Sen härom dagen kom jag på det....det har ju jag också fast jag inte tänkte på det. Jag ska ju krångla till det lite, jag har en morfar och en biologisk morfar. Min morfar dog när jag var 13 år tror jag eller runt där i alla fall. Världens snällaste och några av våra katter har varit döpta efter honom, Oskar. Sen har jag en biologisk morfar som heter Sven och finns i livet fortfarande. Honom har jag inte träffat på 25 år så det är inte så konstigt att jag glömt bort honom men jag har trots allt en morförälder kvar i livet fast jag är 47 år och det är imponerande om jag får säga det själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar